Hur många gånger har man inte vinklat backspegeln för att man blir bländad av bakomvarande bil och funderat på hur den där spegeln egentligen fixar nerbländningen? Jag har iaf grubblat, men aldrig tagit mig tid att kolla upp det. Förrän nu.

Idag fann jag, av en slump, svaret. I Ny Teknik fanns följande artikel att läsa.

Hur fungerar egentligen en backspegel som blir ”nedbländad” när man flyttar den till ett nytt läge?

Följande förklaring angavs i ett fysikproblem i kvalet till Fysikersamfundets fysiktävling år 2000:

”Den inre backspegeln i en bil är konstruerad så att man kan reglera reflexionsförmågan i två steg. Backspegeln består av en glasskiva, där de båda glasytorna bildar en liten vinkel med varandra. Under dagen utnyttjar man reflexionen i den bakre försilvrade ytan. Vid mörkerkörning vill man slippa den intensiva reflexen av bakomvarande bilars strålkastare, och vinklar därför spegeln så att reflexionen i den främre glasytan riktas mot förarens ögon. I denna glasyta reflekteras endast fyra procent av det infallande ljuset.”

Förklaringen utgjorde inledningen till ett optikproblem. Den som vill se problemet i sin helhet kan hitta det via denna länk.

av Erik Carstensen, Uppsala

Man kan väl säga att det där var en glasklar beskrivning? 🙂